Teenage dream..?

th

Kan jag få sagan? Den där som man kan berätta om till sina barnbarn. Det är så här den skulle kunna se ut…

De var båda 13 och hade just börjat sjuan. Han föll för henne direkt han såg henne. Hon såg honom inte ens till en början. När hon väl kunde se hans försök att komma närmare tyckte hon bara att han var jobbig. I den åldern ser man som tjej bara äldre killar, jämnåriga passar inte in i bilden. Hon tyckte han var töntig och tyckte att hans uppenbara förälskelse var pinsam inför hennes vänner även om hon djupt inom sig tyckte det var ganska skönt för självkänslan. Men det skulle hon aldrig erkänna högt för någon. I tre år var han olyckligt kär i henne innan han till slut lät henne bli bara en tonårsdröm som aldrig skulle slå in.

En dag, 15 år efter att hon sett honom sist, satt hon i sin bil i sin gamla hemstad när hon såg honom gående korsa parkeringen framför henne. Och den första tanken som kom upp var hur snygg han blivit. Alla de äldre killar hon trånat efter under högstadiet och gymnasiet var nu förfallna och förpassade till pinsamma listan. Men han… Det hon en gång knappt ville se åt hade under åren blivit precis det hon önskade att hon en dag skulle hitta. Under den närmaste tiden började han dyka upp mer och mer i hennes väg. En vänförfrågan på Facebook där hon kunde se att han hade flickvän, en snabb skymt av honom i den nya hemstaden när han jobbade, följare på Instagram, kommentarer och gillande av bilder. Sen mötet ute på krogen en sommarnatt där han förvånade henne med att väcka känslor hon aldrig trott skulle väckas av just honom. Försvunnen var den töntiga tonåringen som trånat efter henne och framför henne stod en självsäker vuxen man. Det korta mötet lämnades med ord viskade i hennes öra: En vacker dag…

Månaderna gick och hon tänkte på honom då och då. Följde honom genom de bilder han la ut precis som han följde henne. Till slut började hon misstänka utifrån dessa bilder att det skett en förändring i hans liv. Och som den person hon är kunde hon till slut inte motstå frestelsen utan tog kontakt och frågade rakt ut. Det visade sig att han bara några månader efter den sommarnatten lämnat sitt 12 åriga förhållande och under det halvår hon ägnat sig åt vad hon hoppades vara kärlek hade han som bäst ägnat sig åt att lära känna sig själv igen. Han som följt henne hade förstått att det funnits någon i hennes liv och därför hållit sig undan. Plötsligt insåg de båda att alla hinder som funnits nu var borta, att vägen nu var rak så långt man kunde se. Förutom en liten kulle i form av en resa för hans del. Bara timmar efter att de hittat fram till varandra skulle han flyga iväg…

Det känns som att det aldrig hänt. Det känns overkligt. De känslor som flammat upp har ingenstans att ta vägen. De tankar som vaknat och som jag vill få ut måste stanna där inne ett tag till. Det känns som att jag drömt det hela. Det var så kort stund och sen var han borta. Dagarna sniglar sig fram och jag vet inte var jag ska göra av mig själv. Det känns som ett eko därinne som skriker Kom hem! så jag kan få rätsida på det här. Så jag kan avgöra om det verkligen är något här på riktigt. Eller om det bara är en tonårsdröm som kommer att falna om den får komma i närheten av verkligheten. Kom hem och förvåna mig! Få mig att våga tro igen, få mig att våga ta ett sista steg ut i det okända. Få mig att se meningen med de senaste årens ensamhet…

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s