Samtal om oss

Couple man woman sitting on porch in rocking chairs holding newspapers up hiding their faces

Kommer du att älska mig när jag är gammal och grå?

Efter en hel helg av partande var det tungt att stiga upp imorse, men det hela fick en helvändning när jag insåg att jag faktiskt får gå på semester redan idag istället för imorgon. Simmade ur bokslutsträsket och undvek att bli uppäten av hajarna till revisorer som egentligen var mer som förvirrade guppies. Och under eftermiddagen fick jag flera sms av Mafi som undrade om det var dags. Men nuuu då??? Och till slut blev det det, tid att stämpla ut för att återvända i augusti. Jag hann  bara hem så kom han. Det blev ingen båttur pga blåsten, men det blev ändå bra. Nästan bättre egentligen. Han stannade några timmar och vi fick tid att prata och bara vara med varandra. Vi satt ute på min balkong och pratade om allt och ingenting. Kom in på hus som vi ofta gör. Det roliga är att vi alltid pratar om hus som att vi bor där tillsammans. Hälften skämt, men hälften allvar.

– Jag kan tapetsera, men du får inte vara med, då blir vi bara ovänner.

– Jag kan bygga altan under tiden så är vi på varsin sida av ytterväggen.

Så tittade vi på bilder av ett hus som vänner till honom byggt. Sjukt snyggt, lite väl stort och dyrt, men i min stil. Och det såg han ju på mig.

– Jag bygger inte ett hus för 6 miljoner, det kan du glömma! Och inte 300 kvm heller.

– Jag kan nöja mig med 160 kvm, fast det beror ju på hur många ungar vi ska ha.

Sen pratade vi om det vi pratat om förut, alla detaljer vi vill bygga in i huset: ljus och ljud och smarta lösningar.

– Jag vill ha en ordentlig ljudanläggning inbyggd i väggarna.

– Om jag får ett sånt kök som de har så får du vilken ljudanläggning du vill.

– Deal!

När vi flyttade oss till soffan inomhus och jag la mig med huvudet på hans axel och handen på hans mage klagade han över att han känner sig bakfylleplufsig fortfarande.

– Jag tycker om din mage ändå.

– Även om några år när jag har skaffat ölmage?

– Även då, men försök låta bli…

Sen kom vi in på relationer och ålder. När han var i 20-årsåldern hade han ett förhållande med en betydligt äldre kvinna och hans förra flickvän var 9 år yngre än honom så hans spann är ganska stort, och jag som tyckte att mitt spann på 18 år var stort. Men vi kunde ju konstatera att det inte har något med ålder att göra alls. Sen kom vi in på barn och för första gången pratade vi om det faktum att jag faktiskt har ett barn som snart är 11 och hur han funderat kring det. Men han menar att det inte är något han egentligen funderat på. Han träffade ett tag en tjej som hade 4 ungar och även om det inte blev något mellan dem så hade det inget med barnen att göra i sig, bara att hon verkade vara en sån tjej som väldigt lättvindigt blev med barn. Skillnaden är dessutom ganska stor mellan att ha ett barn och att ha fyra.

När han skulle gå tog han mig i famnen, borrade in näsan i mitt hår och bad mig köra försiktigt. Sen kysstes vi och han lutade mig mot dörrkarmen och gav ifrån sig det där ljudet han gör när han njuter. Lite som spinnandet på en katt, som fortplantar sig i själen.

Du får ju höra av dig även när jag är borta, jag tycker om att höra din röst.

– Det lär jag ju göra.

Och sen var han borta. Men känslan av att han faktiskt är mycket närmare mig nu än han någonsin varit förut sprider sig i varje fiber av mig. För varje gång han försvinner kommer vi närmare, men jag vet bara inte hur många fler gånger jag klarar av eftersom jag faller djupare och djupare hela tiden. Jag vill bli gammal och grå med den här killen, sitta på altanen han byggde när jag tapetserade, utanför köket vi säkert bytt ut, med utsikt över vattnet, i varsin stol med varsin penna där vi slåss om vem som löser mest av korsordet, han med ölmage och jag med grått hår. Och jag ska älska varje del av det och honom.

 

Annonser

7 tankar om “Samtal om oss

  1. Räknade en gång ut spannet i ålder. Tror jag hamnade på 30+. Ålder är rätt så orelevant egentligen.

    Att falla eller inte falla det är frågan. Man kan ju låta bli helt också, men hur kul är det? Det verkar ju som om pojken bryr sig så varför inte?

    • Eller hur?! Hur kul är det egentligen? Så länge det är så här skulle jag aldrig kunna låta bli ändå. Jag har alltid känt att det finns NÅT och därför jag har hållit kvar. Och nu är det definitivt mer än det varit så jag tänker falla fritt ett tag 🙂

      • Fall på bara. Jag låter alltid hjärtat välja, hjärnan är på en heeelt annan planet och det får gå som det vill. Sällan man dör av brustet hjärta 🙂

      • Hjärtat är ändå fan så mycket tjurigare så jag orkar inte bråka 🙂 Och man dör som sagt inte, det är bara lite jobbigt om det ska bli flera gånger om året…

  2. Ibland är det så tyvärr att det tar tid innan man finner varandra. Antingen att man redan träffats men tiden är inte inne, eller att man inte har träffat mannen i sitt liv än. Men jag tror att bara man slappnar av, slutar analysera och njuter av livet så kommer det. I ditt fall behöver han tid. Han kommer när du minst anar det så bara slappna av och njut av det liv du har nu! Han kommer snart!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s